Jaha tredje dagen nu som det snöar!! Och jag som ville ha vår. Men det verkar som att vi kan vänta ett bra tag på den :( När man äntligen började se vårtecken, ja då kommer det ännu mera snö!!! Bara skit hela tiden.

Och så var det dags att betala alla räkningar med. Oj oj vilken kul uppgift eller inte! Försäkringen på katten kom ju denna månad. Skitkul. Där såg man alla pengar man hade flyga iväg.
Anledningen till att det inte blev så bra denna månad, är ju att man gått in i jobb och utvecklingsgarantin på AF. Och då får man ju ersättning från FK. Men det kan jag lova att det tar tid att få ett beslut från de. Förstår inte varför det ska ta sån tid varje gång man har med de att göra. Så därför drogs ju de pengar man kanske får av de bort från normen. Och får man inte den summan som man räknat ut, så får man det retroaktivt nästa månad. Får man mer än vad man räknat, ja då måste de sparas för då dras de från normen nästa månad. Att det ska vara så förbannat krångligt. Så nu sitter man här med småsmulor kvar på kontot. Och det är LÅNGT kvar tills nästa pengar kommer. :( Visst man ska inte klaga, man har tak över huvudet. Men någon gång vore det kul att kunna se någon ljusning på allt.

Jaja det blev gnäll denna gången. Men det ger jag blanka fan i om någon tycker. Detta gör att man får gå med en klump i magen och man mår fan inte bra av det!!! Som om man inte hade mycket i vanliga fall att tänka på. Och så detta nu med. Undra hur mycket man klarar av innan man går in i väggen.

Nog om detta. I tisdags lämnade jag iallafall en försenad present till min "syster". Ett best friends armband och ett rosa armband med pärlor på. Och jag har likadana. Hopaps verkligen att hon gillade de :) Men det tror jag att hon gjorde :) Även fast vi inte träffas så ofta, så är det väl den vän jag kan anförtro mig mest åt. Jag vet att om jag säger något till henne så stannar det hos henne med. Finns allt för många runt omkring en som inte kan hålla mun om man säger något. Så det är skönt att hon inte är sån <3

Sur, vresig och trött på all skit, det är jag det!!! Men LÅT mig då få vara det!!!!!

...Inatt/morse väckte mitt   mig. När jag vaknade så märkte jag att jag grät. Jag hade tydligen börjat gråta i sömnen. Han frågade mig vad jag drömt om. Och denna gången kom jag ihåg lite av den. Jag tror att det som utlöste det, de var att vi var i Ingatorp vid graven igår. Och vi pratade ganska mycket om min bror. Det jag drömde var att jag och min bror satt vid ett bord och pratade. Det var så verkligen. Hörde verkligen vad han sa och jag kände hans närhet. I nästa sekund så ser jag hans kremering. Det gjorde så ont. Man slungades tillbaka till verkligheten. Plötsligt insåg jag att han inte fanns längre. Att det var hans grav vi var vid. Kan inte beskriva känslan i mitt hjärta då.    Saknar honom så mycket. Och det jag drömde i natt, det gör fortfarande ont. Att en dröm kan kännas så verklig. Det jobbiga är att det känns som om jag går runt i en dvala idag. Precis som om jag inte riktigt vill vakna till. Känns inte alls kul kan jag lova.

Det är inte första gången som Kå får väcka mig, då jag drömmer. Är precis som om jag blir jagad i drömmen och inte kan vakna upp själv. Tur att man har någon hos sig som vaknar lätt och kan lugna en. Brukar oftast räcka med att han smeker min kind så blir jag lugn.   

Jag, älsklingen och hans mamma var i Eksjö igår. Hade en jättebra dag. Fikade och lite annat. Är skönt att  komma iväg lite ibland. Och tänka på annat   

Har börjat fundera på att eventuellt flytta. Men har inte bestämt vart. Känns iallafall som man vill börja om någon annanstans. Visst jag trivs i lägenheten, till en viss grad. Men alltid kul med något nytt. Men som sagt inget är bestämt än.

Idag är det ett år sedan jag fick lägenheten. Tala om att tiden går fort. Känns inte som man har bott här så länge   

På söndag är det den 3/3. Då är det 5 år sedan pappa gick bort. Usch. Om man tänker på hur mycket som har hänt de senaste åren, så är det väl inte så konstigt att man inte alltid mår bra. Man har ju inte bearbetat det så pass mycket. Så det känns väldigt bra nu att man kommer få prata med någon som kan ge mig råd. Råd om hur jag ska bearbeta allt och hur jag ska kunna gå vidare. För som det känns nu, så kan jag inte det. Har inte kommit så långt än att jag accepterat att de som gått bort, verkligen inte finns här hos oss längre.

Så här såg det ut efter att vi tagit bort all snö som låg på graven. De hade inte ens skottat in till gravarna, så man fick kliva över all snö för att komma dit. Men det såg ganska bra ut efter att vi fått bort en del snö.

  Här är jag och min svärmor på FamilyHouse i Eksjö. Vi gick runt och kollade lite. Då hittade vi dessa "små" kläder    Kunde inte låta bli att posera med de medans älsklingen tog bilden. Man måste bjuda på sig själv ibland :)

  Ibland kan Elvis vara riktigt mysig. Här ville han verkligen ligga och mysa med mig. Och de stunderna uppväger faktiskt de när han inte alls är go. Ibland så är han så busig och j****g att man blir galen på honom. Blandannat när han ska gräva i våra blommor. Kvittar om det är städat, för hela golvet blir fullt med jord. Busig "bebis" som snart är 7 månader (7/3)

  Nu har jag fått min träningsklocka. Det är ju inte den dyraste och mest avancerade klockan, men den räcker till mig. Fick två armband till den. Ett vitt och ett rosa. Och så klart så blev det de rosa som åkte på   

Nej nu blir det väl att göra någon nytta. Älsklingen håller på med maten. Mumma. ÄLSKAR verkligen det han lagar.

Han är min egna romano tjavo. Mirons sass!!     

*Poff* *Gone*